drömmer skrämmande drömmar om bergsklättring och den minsta bebis som lämnats på toppen av ett berg, jag måste ta hand om. vandrar i tomma slott på natten och vyssjar det lilla barnet till sömns.
så liten
och jag mindes att man måste stödja upp nacken. jag mindes, men ändå togs barnet ifrån mej, och som jag letade. hela livet letade jag. tills jag hittade pojken, utan armar. något hade kapat hans armar.
sen vaknade jag, träd utanför fönstret och ett löfte om en solig dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar